Ränteavdraget

Ränteavdrag, eller räntereduktion som är den korrekta termen, innebär att den som har lånekostnader får göra avdrag med 30% av ränteutgifterna på den totala skatten. Ränteavdrag kan göras för alla typer av lån, såväl bolån, billån och lån utan säkerhet / blancolån. Ränteavdraget kan ses som en lite komplicerad historia och det är inte helt lätt att förstå hur avdraget slår mot din slutliga skatt. Vi kan presentera ett exempel för att reda ut begreppen.

Exempel

Säg att din beskattningsbara inkomst är 300 000 kr och enkelt räknat så är skatten 90 000 kr (30% av 300 000 kr). Om du har haft ränteutgifter på 80 000 kr får du en skattereduktion på 30% vilket således innebär en skattereduktion på 24 000 kr. Din beräknade skatt på 90 000 kr reduceras med 24 000 kr och landar på 66 000 kr. Källa skatteverket.se.

Ovan exempel gäller om du inte har några ränteintäkter eller andra finansiella intäkter. Om du under taxeringsåret har fått utdelningar från fonder, utbetalningar från sparkonton, med mera, sker först en avräkning av intäkter/ränteutgifter.

Över 100 000 kr – 21 procent

Observera: om du har betalt mer än 100 000 kronor i ränta under året så är avdragseffekten 21 procent på den del som överstiger 100 000 kronor. Du får alltså dra av 30 procent för räntekostnaderna upp till 100 000 kronor och allt över detta får du dra av 21 procent. Det är klokt att ha detta i åtanke om man är flera personer som står skrivna på ett lån. Då kan man nämligen skatteplanera på så sätt att man fördelar räntekostnaderna mellan alla som står på lånet, så att man kan utnyttja reduktionen mest effektivt.

Ränta och förvaltningsutgifter

Det är viktigt att skilja mellan ränta och förvaltningsutgifter eftersom det gäller olika regler för hur man kan dra av dem i deklarationen. Som ränta räknas: ränta och avgift på byggnadskreditiv där den skattskyldige är låntagare, avbetalningsränta, checkräkningskredit, kredittillägg och kostnad för förtidsinlösen av lån (räntekompensation). När det gäller ränteutgifter så är de alltid avdragsgilla.

Till förvaltningsutgifter räknas aviavgifter för lån, kontokortsavgifter, avbetalningstillägg och expeditionskostnader vid lån och avbetalningsköp samt garantiavgift till bank för förmedlingslån eller notariatlån. Dessa går inte att dra av.

Kostnader runt lån och andra undantag

Det finns också vissa avgifter som inte alls är avdragsgilla, vare sig som ränta eller ränteutgifter. Dit hör exempelvis: låneuppläggningskostnad, kostnader för pantbrev och gravationsbevis, bankgarantiavgift, kostnader för kreditundersökning, ränta på studielån via CSN, räntegarantiavgift och ränta som har lagts till skulden.

Kreditgivare lämnar kontrolluppgift

För det mesta görs alla avdrag och avräkningar automatiskt. Kreditgivarna lämnar in kontrolluppgifter till Skatteverket efter varje taxeringsår och dessa uppgifter matas in i din deklaration. I det fall en ränteutgift inte finns med i deklarationen ska du emellertid ange den på egen hand. Det finns ett par formkrav kopplade till detta. Kontakta gärna Skatteverket för vägledning innan du skickar in din deklaration.

Fördela räntor för bolån och andra lån

Bolånet är normalt det lån som kostar mest pengar. I det fall två personer i ett hushåll står på ett bolån kan det vara idé att fördela ränteutgifterna på annat sätt än grundregeln som är att ränteutgifterna ska fördelas lika. Om den ena parten har en högre inkomst och rent faktiskt betalar en större del av räntekostnaden är det ofta en god idé att ändra fördelningen så att den speglar det faktiska förhållandet. Ett vanligt skäl till att man ändrar fördelningen är att den part som tjänar mer ska komma under gränsen för statlig skatt. En ändrad fördelning av ränteutgifter kan göras för såväl bolån som andra typer av lån.

Ändra fördelningen direkt

Det går utmärkt att ändra fördelningen direkt i deklarationen. Du ändrar då fördelningen 50/50 till exempelvis 75/25. Detta gör du i inkomstdeklarationen genom att ändra förifyllt belopp vid punkt 8.1. Uppge under Övriga upplysningar personnummer och namn på den som du omfördelat beloppet till, eller fått beloppet omfördelat från.

Om du önskar permanenta denna fördelning bör du emellertid vända dig till den bank eller det kreditinstitut där du har ditt lån och ange att du vill justera fördelningen. Din önskade fördelning kommer då att vara förifylld i nästa års deklaration.

Senast uppdaterad – 2018-09-24

Artikel skriven av Per R.

Per R.

- Skribent
I branschen sedan 2008. Med ett brett kontaktnät har Per lärt sig det mesta inom lån till konsumenter som är värt att veta, plus lite till. Läs mer om oss »

45 svar till “Ränteavdraget”

  1. Anders skriver:

    Jag undrar om ränteavdraget på bolån görs automatiskt eller måste jag själv göra det på min deklaration?

  2. Per skriver:

    Räntan brukar vara införd i deklarationen. Det är kreditgivaren som skickar in uppgiften till Skatteverket, alla större banker bör göra detta. Hör gärna med din kreditgivare i förväg innan deklarationen kommer.

  3. Tina skriver:

    Undrar om avgiften som man har genom ett lån i JAK-banken är avdragsgill i deklarationen?

  4. Allan skriver:

    Köpte lägenhet för drygt ett år sedan och har delat lån med min fru.

    Jag känner inte riktigt de här termerna så bra än, så jag hoppas att du kan ha lite tålamod med mig här:

    Jag fick brev från SBAB att jag har betalat ung. 22.000 kronor i ränta. Här står det att ränteavdraget är 30%.

    jag har hela tiden uppfattat att jag kan få tillbaka 30% av mina räntebetalninger vid bokslut, men då läste jag ” får dra av 30 procent av sina ränteutgifter mot annan inkomst när skatten ska betalas”

    Vad betyder ”mot annan inkomst”?

    Betyder det att jag inte får 7333 kronor, men att jag på något sätt får dem till godo att dra av på något annat?

  5. Filip skriver:

    Hej! Jag har köpt en bostadsrätt. Jag har bostadslån för detta. Jag är, pga en konstig arbetspolitisk regel, skriven i Göteborg (en c/o adress hos en kompis), medan jag har min bostadsrätt, där jag alltså på riktigt bor, som ”särskild postadress”. Påverkar detta mitt ränteavdrag. Dvs. måste jag vara skriven på min bostadsrätt (och därmed även i Stockholm) för att få ränteavdrag på bostadslånet?
    Vet att det i mitt hemland är så att man måste officiellt bo och vara skriven på den bostad som man äger och vill ha avdrag för i beskattningen.
    Någon som vet? Försökte hitta svaret på Skatteverkets hemsidor utan resultat.

  6. Vivecca skriver:

    Hej.

    Jag har en bostadsrätt som jag äger och där min moster står som medlåntagare. I deklarationen är lånet delat på 50% mellan oss, vilket innebär att hon får tillbaka delar av min räntereduktion. Kan man ändra detta på något sätt? Det är jag som betalar alla räntor nämligen.

  7. Daniel skriver:

    Hej, är så att jag har haft en privat skuld hos kronofogden. Och frågan är om räntan, där jag cirka har betalat 25 000 kronor i ränta, är dessa pengar avdragsgillt i deklarationen?
    Med vänlig hälsning, Daniel

  8. Johan skriver:

    Jag önskar ett förtydligande.

    Från det inledande stycket: ”…dra av 30 procent av sina ränteutgifter mot annan inkomst när skatten ska betalas.”

    Jag tolkar den meningen som man får MINSKA summan av sin skattegrundande inkomst med 30% av sina ränteutgifter. I exemplet senare så är det dock klart och tydligt att det är den beräknade skatten som minskar med 30% av ränteutgifterna.

    Anledningen till att jag önskar förtydligande är att jag en gång i tiden, och fler med mig, missförstått skattereduktionen som så att den fungerar likt grundavdraget.

  9. Per skriver:

    Nu är det förtydligat. Bättre? Krångligt ämne detta, svårt att förklara på ett enkelt sätt. Men hoppas det nu står klart att det är totala skatten på inkomst som utgör max för vad man får dra av till 30%.

  10. maria skriver:

    Hej, jag och min sambo delar på ett bostadslån. Får vi dela upp ränteavdraget som vi vill mellan oss eller måste det vara 50/50? Jag har varit föräldraledig och har begränsad inkomst att dra av från.

  11. Heidi skriver:

    Hej. Jag köpte en bostadsrätt i april 2014 för mer än 700.000kr Kan man få pengar tillbaka för räntan? Eller hur fungerar det? Är inte alls insatt i sånt här.

  12. Heidi skriver:

    Ursäkta var lite för snabb. Jag delar lånet med min sambo och även mina föräldra men vi ska skriva över lånet till mej och min sambo nu

    • Per skriver:

      Ja, du kan få tillbaka en del av pengarna. Men bara för din del av lånet, man kan inte ”föra över” räntekostnader till någon annan. Räkna ut räntekostnaden för din del av lånet, och sen 30% på det, så har du en ungefärlig summa som kommer tillbaka i sommar (om du deklarerar snabbt). Ett tips är att räkna lågt med en ränta på 2%. Kan vara svårt att ta reda på räntan som varit om man haft rörligt, men en uppskattning räcker ju.

      I övrigt läs igenom texten ovan igen. Mycket av svaret står redan där.

  13. Daniel skriver:

    Hej!

    Jag deklarerade nyss och såg att det för min del stod under punkt 8 i deklarationen, att ränteutgifter för lån (bl.a mitt bostadslån) uppgår till drygt 18 000:- , och sedan så hade jag en skatteåterbäring på knappt 5 500:-

    Min fråga är: Uppgår det totala belopp som jag kommer att få tillbaka för deklarerade intäkter under inkomståret (inklusive avdrag på räntan) = 5 500:- ? Eller är skattereduktionen räknad separat och inte en del utav min uträkning för skatteåterbäring? Som att det blir 2 utbetalningar, eller är all uträkning gjord och balanserad till det belopp som stod i vad ja skall få tillbaka?

    • Per skriver:

      Det är en del av din återbäring, så 5500 kr är det du kommer få tillbaka. Allt i en utbetalning från Skatteverket. Beloppet ser korrekt ut.

  14. Madeleine skriver:

    Jag har ett banklån som jag är låntagare till och där min pappa står som medlåntagare. I deklarationen är lånet delat på 50% mellan oss, vilket innebär att han får tillbaka delar av min räntereduktion. Kan man ändra detta på något sätt? Det är jag som betalar alla räntor.
    Hur ska jag gå tillväga?
    Madeleine

    • Per skriver:

      Skatteverket kan inte lösa detta. Utan din far får helt enkelt skicka över pengarna privat, det är enda sättet.

  15. Mari skriver:

    Nej Per det stämmer inte, man kan omfördela räntan i deklarationen och få tillbaks hela beloppet själv, men det förutsätter att den som står som medlåntagare nollar beloppet i sin deklaration. Här är skatteverkets svar som är det korrekta!

    Svar på vanliga frågor

    Kontrolluppgifter
    Kan vi göra en annan fördelning av ränteutgifterna än vad som framgår av kontrolluppgifterna?
    Vid gemensamt betalningsansvar för ett lån fördelar banken räntorna lika mellan dig och den person som du delar lånet med, om ni inte meddelat banken något annat. Detta gäller också tomträttsavgäld.

    Ska ni göra en annan fördelning av ränteutgifterna än vad som står på kontrolluppgiften gör ni det i inkomstdeklarationen genom att ändra förifyllt belopp vid punkt 8.1. Uppge under Övriga upplysningar personnummer och namn på den som du omfördelat beloppet till, eller fått beloppet omfördelat från.

  16. Michael skriver:

    Måste man bo på adressen, vara skriven där, för att få göra avdrag för räntor på huslån? Finns det andra nackdelar om man inte bor i bostaden utan på annan adress?

  17. Benita skriver:

    Vi betalar skattereduktion varje månad 800 kr. Köpte bostadsrätt i juni 2015. Ska man deklarera de pengarna eller de gården automatiskt.

  18. Marcel skriver:

    Fick precis se att jag får tillbaka allt som allt 6840kr och jag har räntekostnader på 26127kr men när jag räknar 30% av 26127kr så får jag fram 7838kr och det är bara av räntan. Kan skatteverket ha gjort fel eller är det jag som räknar fel?

    • Per skriver:

      Antagligen har de inte gjort fel. Ser två saker som kan ha påverkat summan:
      1. Är räntan du betalt in rätt? Inte inkl amortering tex? Räntesumman finns på deklarationen.
      2. Kan det vara så att andra poster i din deklaration tar den sista tusenlappen?

      Sen kanske din inkomst inte täcker hela avdraget. Rut och rot tex kan också ta upp en del av avdragsutrymmet om man gjort sådana avdrag.

  19. Jasmine skriver:

    Hej min fråga är vi bor sambo och nyligen köpte vi en ny bil och lånet på bilen står på hans namn. Är det då bara han som får skattepengar tillbaka för bilen?

    • Per skriver:

      Jasmine: Ja. Bara den som står på lånet. Läs lite längre upp hur man för över reduktionen i en kommentar från Mari.

  20. Anders skriver:

    Säg att jag får göra ränteavdrag på 15.000 men har inkomster av kapital som ska beskattas med 15.000. Tar dessa då ut varandra?

  21. Adel skriver:

    Hej
    Vi ska köpa ett hus på 7 000 000:- och jag har högre inkomst än min fru,räntekostnad är ungefär 85 000/år.Hur ska vi dela upp räntan? Vad blir Ränteavdrag?

    • Per skriver:

      Hej Adel. Räkna ut hur mycket skatt du betalar, det är ca 30% av din lön. Samma med din fru. Det är max ni kan dra av totalt.

      Du skulle antagligen kunna ta hela kostnaden på dig själv. Men för att säkra för framtiden kanske ni skulle dela 70/30 på kostnaden för avdragets skull? Om räntan ökar dvs.

      Avdraget blir ca 25 000 kr för er per år.

  22. Fahri skriver:

    Hej kan man räkna pa ett enkelt sätt hur mycket man kommer fa tillbaka ? tack

  23. Olle skriver:

    Hej!
    Om två står som låntagare för ett lån och räntan ska omförhandlas.Ska inte båda skriva under den nya ränteperioden, eller vad gäller?

  24. Sara skriver:

    Hej.

    Jag har en bostadsrätt och har betalat ca 17000 i ränta förra året. Nu till min fråga, har läst att man måste typ tjännat in en viss summa pengar för att ta del av 30 % av räntekostnaderna. Jag började plugga i höstas. ( så halva 2016 jobbade jag, och halva pluggade jag )
    Kommer detta påverka min deklaration? Dvs att jag får tillbaka mindre pengar? / tacksam för svar

  25. Hej!
    Jag vill få tips hur det är bäst att göra med tanke på ränteavdragen, när inkomsten är från Norge och lånet gäller en bostadsrätt i Sverige?
    Är det ok att skriva med min dotter 10-25% som ägare samt låntagare i bostadsrätten, och överföra hela ränteavdraget över på henne?

    Tacksam för tips!

  26. Carro skriver:

    Hej!
    Jag och min man köpte hus förra året, men det var inte med något på deklarationen för ränteavdrag på lånet…? Vi har lån via handelsbanken så det borde komma automatiskt därifrån? Sen har vi även billån via volvia, ska det gå att dra av på deklarationen därifrån med? Har googlat massor men hittar inga tydliga svar.

    • Per skriver:

      Billånet ska finnas med också. Kanske står din man på lånet helt och därav syns det inte på din deklaration?

  27. Mattias skriver:

    Hej. Jag har löst skulder till 13 inkasso bolag 2018 på 550000kr 350000kr av detta var ränta. Kommer jag få 30% på 100000kr sen 21% på 250000kr tillbaka ??

  28. Mange skriver:

    Hej, jag skattar mestadels i Norge och hade en relativt liten inkomst i Sverige 2018.

    Min låga inkomst i Sverige gör att jag bara kan nyttja halva inbetalada bolåne räntan (ränteutgifter: 30.000) för ränteavdrag. Alltså jag får tillbaka ca4500:- istället för 9000:- om jag kunnat nyttja hela beloppet.

    Kan jag dela upp mina ränteuppgifter och deklarera hälften i Sverige och andra hälften i Norge och använda ränteavdrag på min Norska deklaration till skatteetaten?

    Mvh,
    Magnus

  29. Lena skriver:

    Hej! Min sambo står ensam på bolånet för vår gemensamma brf. Men vi betalar båda på räntorna. Kan jag använda halva ränteavdraget?

  30. Anita Andersson skriver:

    Hej
    Undrar om jag får dra av all bankränta. Även från norwegien bank. Är allt redan förtryckt på deklarationen..// Hälsar Anita

    • Per skriver:

      Bank norwegian ska vara förtryck så vitt jag vet. Om du får dra av eller inte beror på hur mycket skatt du har tjänat ihop och som du kan kvitta mot.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *